Cookies help us give you the best experience of our site. However, you can change your cookie settings in your browser depending on your preferences. Please read more about our cookies in our Cookie Policy.

18:20 | June 4, 2018

Memories from the day of the fire

Nu såhär kvällen innan Face Awards så kommer det såklart lite tankar tillbaka från förra året, och branden som inträffade dagen innan galan.
Hade precis kommit hem från jobb i Göteborg, och tog en powernap när jag hör någon skrika för full hals: “DET BRINNER” utifrån
Jag fick panik, hade inga kläder på mig, jag såg eld flamma upp från balkongen och det vällde in rök i sovrummet. Det enda jag kunde tänka på var att få ut katterna därifrån, det slutade med att en brandman typ sliter ut mig därifrån och jag får gråtandes lämna Taro inne i lägenheten utan att egentligen få veta någonting alls..
Det var det absolut värsta jag varit med om i mitt liv och jag har så mycket nya känslor kring saker och ting sedan dess. Jag hade en rätt jobbig period där efter, mycket tankar och funderingar kring hur skört livet är.
Jag får bland annat hjärtklappning så fort jag känner minsta tillstymmelse till röklukt. Jag får jättesvårt att sova när jag tänker tillbaka på branden och vad som kunde hänt eftersom vi faktiskt inte hade någon brandvarnare pga att vi tagit ut batterierna eftersom den alltid började pipa när vi lagade mat.. usch. fan folk.. TÄNK ALDRIG SÅ!
Jag är mycket mer tacksam för små saker nu, så tacksam över livet, mina katter, och tacksam över att våra grannar kunnat flytta tillbaka. Deras lägenhet var helt totalförstörd.
Sedan blev ju Taro ganska personlighetsförändrad efter branden också, rädd för allt, vilket var väldigt jobbigt för oss, men det känns som att han är påväg tillbaka till sitt gamla jag igen <3 snutten.

Byggnadsställningen utanför lägenheten, brännmärkena i altanen och sprickan i fönstret påminner mig om branden varje dag. Men jag tror ändå att det är bra på ett sätt, för jag gillar inte att fly från saker.
Jag hoppas aldrig att detta ska behöva hända någon.. fy fan vad det har satt sig i mitt huvud.

Vill ni läsa mitt inlägg från förra året så finns det HÄR

ENGLISH:
The evening before Face Awards, and thoughts are coming back from last year, and the fire that occurred the day before the gala.
Just got home from work in Gothenburg, and took a power nap when I hear someone screaming “THERE’S A FIRE” from outside
I panicked, was only in my underwear, I saw flames coming up from the balcony and it poured smoke into the bedroom. All I could think of was to get the cats out of there, it ended up with a firefighter threw me out of my apartment, crying because Taro was still inside the apartment somewhere.
It was the absolute worst thing I’ve ever experienced in my life and I have so much new feelings about things. I had a very hard time after that, many thoughts and about how fragile we are.
My heart is punding if I feel the smell of smoke somewhere. I can’t sleep if I happen to think about the fire and what could actually had happened because we had no fire alarm. (we took out the batteries because it always started to beep when we cooked food.. jeez, ALWAYS PUT THE BATTERIES INSIDE)
I am much more grateful for the small things now, so grateful for life, my cats, and grateful that our neighbors could move back again just a couple of weeks ago. Their apartment was completely destroyed.
Taro was so changed after the fire, afraid of everything, which was very hard for us, but it feels like he’s getting back on track slowly.

The scaffolding outside the apartment, the burn marks in the balcony and the crack in the window reminds me of the fire every day. But I think it’s good in a way, because I don’t like to run from things.

 

4 kommentarer