Cookies help us give you the best experience of our site. However, you can change your cookie settings in your browser depending on your preferences. Please read more about our cookies in our Cookie Policy.

19:01 | January 3, 2016

DAGENS FRÅGA | BORDE DET FINNAS ÅLDERSGRÄNS PÅ MAKEUP?

barnochmakeup

Dagens fråga är ett känsligt ämne som många pratar om, nämligen: När är det okej att börja använda smink? Borde makeup ha någon åldersgräns?
När började ni använda makeup, hur gamla var ni? Vad har ni för åsikt om att makeup och skönhet sjunker alltmer nedåt i åldrarna? Och om ni själva har barn, när tycker ni det är okej att era döttrar, eller söner börjar använda smink?

Jag själv tycker detta är ett extremt svårt!
Jag tycker såklart att man ska vara barn så länge man kan, och slippa uppfylla alla normer , och den ångest det ofta medför för unga tjejer och killar som inte ser ut som normen säger att de ska göra. Så på ett vis skulle jag vilja sätta åldersgräns på smink, men å andra sidan skulle jag inte vilja sätta stopp för alla kreativa själar där ute som gillar att måla, rita och klä ut sig hemma!
Jag har ju själv inte barn, men hade jag haft ett så skulle jag absolut vilja att hen väntade så länge som möjligt med att sminka sig till vardags.

Vad tycker ni? Det ska bli otroligt intressant att se vad ni har för tankar kring detta!

(bilder från pinterest)

/Today’s question is a sensitive topic that many people talk about: When is it okay to start wearing makeup? Should makeup have an age limit?
When did you start using makeup, how old were you? What is your opinion about makeup and beauty  steadily is going down the ages? And if you yourself have children, when do you think it is okay that your daughters or sons begin to use makeup?

I myself think this is extremely difficult!
I think we should be children as long as we can, and avoid thinking about all the standards, and the anxiety that often leads to young girls who do not look like the standard says they should do.
So in a way I would put age restriction on makeup, but on the other hand, I would not like to stop to all creative souls out there who like to paint and draw. I myself have no children, but I would definitely let him/her waited as long as possible by using makeup to achieve the “demands” as the norm says that you should be.

What do you think? It will be incredibly interesting to your thoughts on this!


52 kommentarer



52 kommentarer om “DAGENS FRÅGA | BORDE DET FINNAS ÅLDERSGRÄNS PÅ MAKEUP?”

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Spontant tänker jag Nej fy fan för att så små ungar använder smink. Men sen, tänker jag mer att det är sorgligt. Det är såhär vår värld ser ut just nu. Det går inte att komma ifrån att komplex och hur man “ska” se ut går längre och längre ner i åldrarna. 10 åriga flickor som kanske inte får sminka sig för sina föräldrar blir utfrysta och “mobbade” för att de är töntiga eller gud vet vad små barn kallar varandra för elaka saker. Medan när jag var 10 lekte man med Barbiedockor typ och hade endast hårborstar och glittermaskara till håret. Och om jag var förälder just nu, skulle jag hellre välja att mitt barn blev mobbat/eller fick sminka sig? Förstår ni min tanke? Tror det är så många föräldrar känner. Vad svarar man när ens älskade barn säger “men ALLA andra får ju, det är BARA jag som inte har smink och killarna tycker inte jag är snygg”.. nä fy fan… det va bättre förr. Haha, tack för mig hej.

    Reply
  • Förstår verkligen hur du menar! tänker mest att om man inför åldersgräns så får ju ingen använda makeup innan en viss ålder, och därmed heller ingen mobbing, det är väl mest en önskedröm från min sida, men det var min tanke kring åldersgräns, alltså åldersgräns i butik, som på cigaretter eller redbull. Jag håller med att det var bättre förr 🙂 Tack för dina tankar!

    Reply
  • i was somewhat late with wearing make-up, around the age of 19 i started wearing mascara, and still to this day (i’m 25 now) i don’t wear lots of make-up on a daily basis apart from the looks i shoot for my blog!

    Reply
  • Jag tycker iallafall inte att barn ska använda smink. Undra hur det hade sett ut om dom helt plötsligt får sämre självförtroende när dom inte bär smink. Vuxna får också sämre självförtroende men för barn är det svårt att faktiskt acceptera att man är samma person utan smink också!

    Jag började använda smink när jag var 14 år gammal. Det är en okej ålder tycker jag och hoppas inte den yngre generationen börjar använda smink i tidig ålder eftersom smink är så hype numera

    Reply
  • Håller med dig! 14 tycker jag också är en bra ålder, det var nog runt där jag själv började använda smink också!

    Reply
  • Högstadiet är väl kanske en bra ålder, nej jag vet inte. Använde väll lite mascara å sånt när jag gick i mellanstadiet & skulle på disco 😛 Men sedan är det väl lite skillnad om man som liten är nyfiken och leker (kladdar) hemma med det men tycker inte att små barn ska vara vuxet sminkade ….. men det där är svårt

    Reply
  • Förra julen fick min kusin som är 8 år ett smink-set av sina föräldrar. Jag blev förvånad och tyckte att det var väl fan att ta i? Men sen såg jag henne sitta och leka i timmar och kolla You tube videos med smink (hon älskar Therese Lindgren) och vara kreativ och ha kul. Sen tvättade hon av sig allt när vi skulle gå ut eller så. Det var sån skillnad mot min andra kusin (från en annan familj) som är 11 och sminkade sig och fixade håret “på riktigt” eller hur man ska säga. För henne var det superviktigt att platta håret och vara snygg när vi skulle gå ut. Det var inte lek längre utan ett krav för att passa in i normen och känna sig fin. Jag själv fick jättemycket smink av en kund till mina föräldrar när jag var 9 (de jobbade med Oriflame). Då hade jag sminkparty för mina kompisar och vi höll på som tusan (såg såklart förjävliga ut). Men det var aldrig tal om att ha smink i skolan eller utanför lekrummet. Kanske nagellack men inget mer. När jag väl började sminka mig för att se bra ut och inte för att det var kul var det förknippat med all annan prepubertal tonårsångest och inte alls något som var kul och kreativt. Främst för att dölja finnar eller ha svart kajal och verka tuff. Så det beror väl så mycket på hur man använder sminket och hur det får en att må. 14 tycker jag låter rimligt när det handlar om att se snygg ut för dem runt omkring sig, men är det ett kreativt och roligt sätt att leka så varför inte tidigare? Men då kanske man ska tvätta av sig innan man går ut.

    Reply
  • Jag är också så kluven i detta! Jag tycker det känns helt galet att sätta en åldersgräns, eftersom problemet med sminket ju egentligen inte är sminket i sig, utan som du säger, att man inte är trygg med sig själv och försöker “komma undan det” med smink. Man kan ju också ha ett sunt, kreativt förhållande till smink. Det känns som att det vore bättre att gå på kärnan, liksom att få folk att må bättre, stärka självkänsla, än att förbjuda smink för barn.
    Samtidigt kan vi ju sätta åldersgränser för andra typer av saker som kan missbrukas, t.ex. alkohol och tobak. Detta är ju inte heller saker som är så farligt om man inte missbrukar (du skapar inte ett ohälsosamt beroende, eller skadar kroppen av några cigg/öl i månaden). Samma sak med smink, det är ju också ofarligt om man inte skapar ett psykiskt beroende av det, att man vägrar gå utan t.ex., liksom skapar tvångstankar att man måste ha det. Och om man nu kan missbruka t.ex. alkohol och därför sätter åldersgränser på det, varför skulle man inte kunna göra det med smink, om många unga tjejer och killar mår dåligt över att de inte klarar sig utan det?
    Å andra sidan är ju tobak/alkohol betydligt mer skadligt än lite smink på huden (även om det ju kan vara hälsosammare att gå utan smink), så därför kanske det inte ens går att jämföra.
    Samtidigt tror jag att en sminklag får överdrivet mycket motstånd bara för att typ “så här har det alltid varit”, vi har alltid fått välja vad vi ska måla i ansiktet osv, så vem är liksom staten att bestämma vad vi gör med oss själva? Vi måste vara öppna för att det alltid kan finnas en bättre verklighet, nya sätt att se samhället på, och verkligheten är ju som sagt att allt fler unga mår dåligt över sitt utseende, blir “beroende” av smink, och jämför sig med perfekta instagram-bilder osv osv. Så en sminklag kanske inte är helt fel? Vi vet ju inte förrän vi har testat, något land kanske måste vara först..
    #längstakommentarenever #menshitvadjagkomigång

    Reply
  • Svårt att säga en exakt ålder.. Men jag tycker att de yngre sminkar sig för “tungt” idag. Typ använder foundation fastän deras hy ser bra ut. Sen om man vill leka med ögonskuggor och sånt är det väl helt ok! Jag är snart 25 år, och tycker att dagens 16åringar sminkar sig sjukt mycket bara till vardags. Dock är jag imponerad av deras kunskaper, men nu för tiden kryllar det ju av sminkbloggar och youtubare som lär upp dom 🙂 Jättesvår fråga det där. Jag själv älskar att leka med smink, men behöver inte ha på mig det varje dag och bryr mig inte om jag har en finne eller så. Men sen förstår jag när det gäller mobbing och sånt, trots att jag inte alls tycker om när man “måste” ha vissa grejer. Då gäller det inte bara smink utan även mobiltelefoner/märkeskläder osv..

    Reply
  • Jag förstår din poäng med att inte vilja hämma kreativiteten hos barn men tänker att det finns massor av andra sätt för barn att uttrycka det; måla, rita, bygga, osv. Jag tycker att det i en utopisk värld (där alla talar sanning om sin ålder eller till vilka de köper smink) absolut borde finnas en åldersgräns och att den dessutom borde vara väldigt strikt när vi talar om så unga åldrar som flickorna på bilderna. Dock tror jag inte att det alltid är barnen som själva köper sminket utan föräldrarna, som då inte behöver visa ID. För att “haffa” användarna (barnen) skulle det krävas ytterligare lagföring där man inför kontroller på skönhetstävlingar eller till och med skolor, vilket kan argumenteras för vara slöseri av polisens resurser.
    Anledningen till varför vi diskuterar detta handlar om att vi inte vill pressa våra barn med den form av utseendefixering som smink kan medföra, där har vi roten, men lösningen till den är dock långt mer problematisk. Den handlar om att förflytta idén om skönhet till något naturligt och unikt, och hur underbart det än vore så har människan alltid, precis som alla djur, lagt fokus på utseende eftersom det är en del av parningsritualen. Utseende är viktigt för oss – mer eller mindre – och därför är det också svårt att komma till bot med utseenderelaterade trender och produkter. För att förhindra att barn måste utstå den formen av utseendekorrigering som på bilderna ser jag därmed bara en lösning – att stoppa skönhetstävlingar för barn, samt att generation för generation försöka göra insidan till fokusen. En process som vi för övrigt har hållit på med sedan romantiken.

    Reply
  • Jag skulle nog säga att när mina döttrar är runt 13-14 år så kan jag tycka att det är ok att dom går ut med smink….i lagom mängd 🙂 Jag var själv i den åldern, kanske tyvärr något år yngre.

    Dock så älskar min sjuåring att sminka sig hemma, inne på sitt rum. Där kan hon sitta länge och titta på, faktiskt just dig, på youtube (hon uttryckte förresten härom dagen STOR besvikelse över att du bara pratar eng i dina videos nu. Hon förstår inte). Efter att ha titta ett tag på dig så provar hon själv och är sjukt duktig!! Men reglerna är att så fort vi ska utanför dörren så tvättas allt av.
    Hon trodde länge att du heter Linda Hallberg Här, eftersom det var vad du sa i början av dina videos 🙂
    “Mamma, kan du starta Linda Hallberg Här”

    Reply
  • Men ååh! vilken härlig dotter du har 🙂 tyvärr så kommer nog mina videos vara på engelska även i framtiden. Du får hälsa henne från mig 🙂

    Reply
  • Jag började använda smink vid 13 års ålder men jag hade aldrig orken att fixa mig innan skolan så jag hade kanske smink 1 gång i månaden mer eller mindre. Mitt intresse för smink började när jag var 20 men än idag är jag lat och sminkar mig endast om vi ska fota material till bloggen eller om jag ska filma en video. Annars är jag alltid osminkad. Orkar verkligen inte sminka mig varje dag samt att det blir dyrt i längden 😛

    Reply
  • Jag tycker den viktigaste frågan är hur vi lär våra barn att de inte behöver smink. Missförstå mig inte, jag älskar smink och barnen är ofta med mig när jag sminkar mig, både dottern och sonen brukar få testa. Men jag försöker vara noga med att förklara att detta gör jag för att jag tycker det är skoj att vara kreativ och “leka” med färger. Att utseende hetsen och “kraven” ser ut som de gör idag kommer de tyvärr lära sig förr eller senare ändå. Och de enda som kan ändra på detta är vi föräldrar och omgivningen.

    Reply
  • Jag började faktiskt använda smink (och det var bara mascara) när jag gick andra året på gymnasiet så man är då typ 17-18(?). Jag älskar att sminka mig men det enda jag använder till vardags är faktiskt bara mascara. För mig så tycker jag att det är okej att börja använda smink vid 16 års ålder i lagom mängder och jag hade gärna sett en åldersgräns på att köpa smink. Jag tycker att det är hemskt att små barn ska behöva använda smink för att känna sig fin eller för att inte bli mobbad. Jag hade gett dom friheten att få sova ut en extra 20-30 min på morgonen istället för att gå upp och göra sig i ordning. Man ska få vara precis som man är. Men om man gillar att sminka sig i ung ålder då tycker jag att det är okej att göra det inom husets väggar och tvätta bort innan man går ut. Jag har själv inga barn men hade nog haft det som en regel 🙂

    Reply
  • Detta är verkligen så himla svårt! Jag vill att alla barn, oavsett kön eller hur de identifierar sig, ska kunna slippa alla normer. Men samtidigt så älskade jag smink som liten. Några av mina bästa minnen är ihop med min gammelmormor när vi målade varandras läppar i någon röd gammal färg.

    Förhoppningsvis väntar barn tills de är “vuxna” nog till att själv välja vilket smink de tycker är snyggt. (Önsketänkande haha..) Så att ingen sminkar sig bara för att det är “så som alla andra säger att jag ska se ut”. Svår men bra fråga att ta upp och tänka på! Kram!

    Reply
  • Jag tycker att det är hemskt att tråkiga skönhetsideal når barn i väldigt ung ålder (eller vem som helst egentligen). Min kusin kusin är 16 år och när hon var 13 föreslog vår gemensamma morbror att hon skulle börja använda mascara för att förstora sina för små ögon. Jag blev så himla ledsen och arg på honom för jag vet att det är en kommentar som kommer etsa sig fast i hennes minne och förfölja henne. Nu har fröet såtts att hon inte är fin som hon är, att hennes ögon måste vara större för att hon ska anses vara vacker. Blev så stum och illa berörd att jag inte ens sa något… Jag vet själv hur kommentarer på Internet eller från närstående kan påverka ens självkänsla. Själv började jag använda smink när jag var ungefär 13 år och har ungefär sedan dess inte känt att jag duger fullt ut som jag är. Man kan ju göra så fina saker med sig själv med smink. Att få utlopp för sin kreativitet kan vara ett bra användningsområde för smink, men tror att det är få som använder det som kreativ kanal och allt fler som använder det för att förändra sina utseenden. Tycker exempelvis att den överdrivna contouring-trenden är ganska skrämmande. Barn kan måla på papper för att uttrycka sig kreativt tycker jag, men det är så klart inte helt svart och vitt det här ämnet 🙂

    Reply
  • Som du säger verkligen så svår fråga!! Kommer håg att Gaby i desperata housewives sa en sak till sin dotter som jag tyckte lät så himla bra; ungefär “du får börja använda smink den dagen du inser att du inte behöver det”. Ligger något i det tycker jag!

    Reply
  • Förbud blir fel. Det en blir upprörd över är viljan att dölja “skavanker” och att unga flickor ständigt känner ett behov av att förbättra hur dem ser ut för att duga. Men om behovet finns, så kan ett förbud istället vara traumatiserande för den som känner att den inte tillåts göra det som krävs för att passa in. Förändra roten av problemet (i de fall smink är ett problem och inte ett fantastiskt roligt hantverk) och inte hur det tar sig uttryck hos individen. Tvinga inte någon som känner sig obekväm med/utan något till att vara med/utan det. Problem som utseendehets ligger i regel någon annan stans, så skamma inte individen.

    Reply
  • Jag tycker inte att det är så bra om åtta åringar sminkar sig för något annat än att det är roligt men bara för att man tycker det är roligt betyder det inte att det måste vara blått i hela ansiktet. Men när man år åtta år och måste sminka sig för att gå ut tycker jag att det är fel. Jag började experimentera väldigt tidigt men gick nästan aldrig ut med smink, det började jag göra runt 11 men då var det fortfarande bara lite maskara då och då. När jag var runt 12 började jag ha det i skolan men det var inte för att jag var tvungen utan för att det var det jag såg fram i mot. När jag vaknade tidigt en skolmorgon tog jag mig upp från sängen bara för att jag visste att jag skulle få sminka mig. Nu är jag fjorton och smink är mitt största intresse och jag är ganska duktig faktist. Det är fortfarande inte så att jag måste ha på mig smink när jag går ut men det är nog mest för att jag ser smink som något jag älskar och att det är ett sätt att uttrycka sig på. När inte jag har något att göra på kvällarna sätter jag mig ofta framför spegeln och testar nya sminkningar. Jag lider av ångest och depression och när jg bara får sitta vid sminkborstar och ha det kul så försvinner allt jobbigt.

    Reply
  • Intressant!! Jag började först och främst sminka mig när jag var ca 13 år. Då använde jag endast mascara som inte syntes typ. Först jag var 15 år började jag använda rouge, ögonskugga och eyeliner. Först i ettan på gymnasiet började jag med en hel bas (utan countoring) och bryn (full makeup). Är nu 17 år och fyller 18 i år!

    Jag tycker det är synd om barn använder smink endast för att de blir “finare”. Däremot om det är för att vara just kreativ så är det en fantastisk användning. Men då behöver man kanske inte gå it med det så att alla andra ser. Jag tyckte det var sjukt när 9-10 åri har hade mer smink en mig i skolan och jag var 14-15 år! Så ja, en åldersgräns på att kanske gå runt med det ute?! Och sedan om det används som en kreativ grej så är det väl upp till föräldrarna! Jag älskar att använda smink som en kreativ grej!

    Tack för en fantastisk blogg och youtubekanal!
    ❤️

    Reply
  • Very interesting topic! I was 13 when I started wearing mascara and some eyeliner in my waterline (god, it looked AWFUL). But other than that, I don’t really think there is much harm in starting early like I did. I know I didn’t do it because I didn’t find myself beautiful, but because it was something new and interesting and I just wanted to experiment with it. As long as a young person is not going overboard or will do it for the wrong reasons, I don’t think it will do much harm, but I think that the age of 12 is the limit.

    Reply
  • Hej Linda! Jag har en fråga som handlar om något helt annat än det du skrev i inlägget. Jag har i princip alla Real techniques borstar, och jag älskar dom verkligen! Det jag dock undrar är hur texten på mina borstar kunde försvinna, enbart på core-kollektionen. Jag stod där efter att ha tvättat dom noga (enbart nere vid själva håret) och blev lite paff när texten på borstarna bara började försvinna. Det jag undrar är om detta bara hänt mig? Det är dom äkta borstarna så blev väldigt förvånad. Tvättade de andra också men på dom borstarna är texten kvar. Lite surt att texten försvann då det är en väldigt snygg detalj på dom och att det är bra att se vad det står. Så, otroligt tacksam för svar om vad det kan bero på. Annars, otroligt tack till dig, du har en riktigt inspirerande blogg. Den har verkligen inspirerat och influerat mig i mitt sminksätt osv. Vet inte hur många screenshots jag har tagit för att sedan kunna likna dina sminkningen, haha. Love it!

    Reply
  • Alla mina RT-borstar har tappat texten, och fort gick det. Tror att det är för att grundlacken är så halkig om man kan säga så.
    Min systers försvann också, men då hon köpte några nya – hennes ”nödväska” försvann – så målade hon skaften med genomskinligt nagellack så att texten inte skulle försvinna så fort 🙂

    Reply
  • Gick i trean när jag började med mascara och puder till skolan samt platta & locka håret själv så var väll 7/8? Dock var det
    Något mina föräldrar inte gillade så hade alltid med mig sminket i väska och fixade mig i bussen till skolan. Dock fattade de ganska snabbt och visade att de verkligen inte gillade det, de försökte någon gång att ta det ifrån mig men varje gång de gjorde det gick jag bara och köpte nytt eller lånade av någon kompis så tillslut lät de mig hållas. Sen började jag väll använda mer och mer smink med åren.

    Då var det jätte viktigt för mig, jag absolut vägrade att gå ut om jag inte kände mig fin. När jag idag kollar på mina yngre kusiner inser jag hur liten jag faktiskt var och önskar nog att jag väntat lite eftersom det i mitt fall satte en så stor press eftersom att jag inte kände mig säker utan det. Så har inprincip använt smink varje dag sen dess, är 17 nu så förhoppningsvis ser det en aning bättre ut nu än vad det gjorde då.

    Tycker att man kanske ska försöka få barnen att vänta tills de blir lite äldre att använda smink i annat syfte än att det är en rolig grej, alltså inte med fokus på att bli snyggare eller ändra sig själva. Tror inte att en åldersgräns skulle funka då det som är förbjudet bara blir mer spännande och jag tycker ändå att man ska få vara fri att testa då det egentligen inte är något som skadar. Tycker dock man ska vara tydlig med att visa barnen att de är fina som de är och inte behöver smink för att bli accepterade utav samhället.

    Reply
  • Skitbra att ta upp! För det finns minst två sidor av detta. De unga personer som vill sminka/styla sig för att de inte tycker de duger annars och de som älskar att vara kreativa och är nyfikna. Själv började jag att testa sminka mig med läppstift väldigt tidigt. Lite för tidigt. Tror första gången jag tog mammas läppstift var jag 6 år. Min mamma var en ganska “piffig” morsa om man jämförde med vännernas mammor så jag började bli intresserad av smink tidigt. Jag tänkte däremot aldrig på att jag ville sminka mig för att jag skulle bli snyggare, utan för att jag älskade att rita och ritade tidigt ansikten med papper och penna och “sminkade” modellerna i olika klädkataloger med svart bläckpenna. Men kompisarnas föräldrar tyckte jag nog stack ut lite i deras ögon. Klart, dom förstod inte att jag hade ett brinnande intresse utan dom trodde jag nog ville leka vuxen. Oftast var jag inte så sminkad utanför hemmet under 10 års åldern men efter det hade jag läppstift på läppar och ögonlock i skolan och framförallt på discon. Detta är ett svårt beslut, men den största massan kanske gör det för att de vill passa in och tycker sig bli snyggare med smink så ja nån åldersgräns kanske det borde införas. Jag skulle säga 10 år. För precis som så mycket annat som man har intresse för vill man ju ibland börja med i ung ålder för att träna och bli bra på. Och om alla skulle se likadana ut i skolan p.g.a mobbning så vinner mobbarna i det tysta. Vi lever i ett fritt land och man måste få gå sin egen väg. Jag menar att smink är inte bara en yta utan en konstform, ett uttryck och en stil som kanske en individ känner sig hemma i när den sminkar sig. Mvh //En sminkkär person som ofta går utan smink 😉

    Reply
  • Tycker det är jättebra att du som kan nå ut till så många tar upp detta. Jag är själv tonåring (16 år) och vet ju verkligen vad smink betyder för tonåringar så känner att jag har ganska bra koll på detta. Jag har alltid lekt med smink men fick inte börja använda mascara från jag va 10 och sminka mig till vardags fick jag inte föns jag började 7:an. Från den skolstarten då i 7:an tog de mig inte mer än 1-2 månader att känna mig så obekväm med mig själv utan smink, inte ens till affären gick jag utan. För 3 månader sedan fick jag reda på att jag hade perimoral dermatit vilket jag fått av mitt användande av alla produkter jag haft på i ansiktet, hos läkaren fick jag även veta att jag hade rosacea och acne så mitt ansikte var ju inte vakert. Jag var tvungen att gå utan smink för att läka huden och jag skämdes över att kolla folk i ögonen utan smink, skämdes för att folk behövde kolla på mitt ansikte som var så långt från perfekt. Tre månader senare,till nu, har de tagit mig för att börja acceptera mig själv igen utan smink. Jag har börjat förstå att de inte är sminket som avgör vem du är (för de tror man). Jag har börjat fundera mycket på de att man säger “vad modig du är som går utan smink” menar man då att man är modig som vågar vara sig själv? Har sminket o dagens samhälle gjort att de är modigt att vara sig själv? Jag är glad att jag inte fick börja sminka mig tidigare för då tror jag att jag skulle ha mer hudproblem än vad jag har och skulle ha svårare att kunna acceptera mig själv.

    Jag diskuterar detta väldigt mycket med mina kompisar och alla har kännt många gånger att dom duger inte utan smink. Sminket har sån stor efekt på oss. Jag tycker att någon form av regler faktist ska sättas, annars måste vi jobba väldigt mycket på mobbning, självkänsla, bättre produkter och kunskap om de… För samtidigt är de ju så galet kul att bara sitta och leka med de

    Reply
  • Usch denna ångest för att gå ut utan smink när man gick i högstadiet. Jag började använda mascara och kajal i mellanstadiet men ångrar djupt att jag ens gjorde det. Tycker det var så dumt av mina föräldrar som ens lät mig gå till skolan sådär. Jag såg sjuk ut. I den åldern hade jag ingen kunskap alls att sminka, man kladdade på någonting bara.
    Väl i högstadiet började jag använda mer smink, slutade använda mina glasögon och allt det där. Men sminket såg forfarande FÖR JÄVLIGT ut. Foundation var 5 gånger mörkare (orange) än vad jag behövde och när man ser bilder idag så kan man inte göra annat än att skämmas…
    Jag var tillsammans med samma kille i högstadiet som jag är tillsammans med nu och jag har ställt frågan till honom “hur fan kunde du tycka att jag var snygg då?” Svaret “vadå som att jag vågade säga någonting om det då haha..”
    Då var detta ändå inte jäääätte länge sen utan detta var 07-09 typ.
    En åldersgräns skulle förmodligen inte hjälpa men lagar om att inte bära smink i skolan från en viss ålder – Ja. Hjälp barn att slippa ångest när de ser tillbaka på gamla bilder som jag gör idag!

    Reply
  • Jag började sminka mig i samband med att jag skaffade linser när jag gick i åttan. Idag jobbar jag som lärare i åk.4-6 och ser varje dag hur barnen försöker utvecklas i förtid. Visserligen är det mycket mer vanligt att man får mens tidigt (alltså i 10-12års ålder eller ännu tidigare) än det var när jag var i den åldern, under första delen av 00-talet. När man väl fått sin mens känner man sig ofta kvinnligare och vill då visa det utåt också genom att börja använda bh och sminka sig. Det jag däremot tycker är att barn ska få vara barn så länge som möjligt och jag anser att man inte bör börja sminka sig förrän tidigast 13års-åldern. Då börjar man ju högstadiet och många byter då även skola och vill “börja på nytt”. Jag ser detta som en chans att kunna bli ett “nytt” jag om man nu vill/behöver det (tänker om man blivit mobbad på den tidigare skolan exempelvis). Nån lag på smink tycker jag nog inte vi borde införa men att uppmärksamma det åtminstone. Jag har inga egna barn men när jag får det kmr jag vara mån om att de ska få vara just barn så länge det bara går!

    Reply
  • Jag var 10-11 år när jag började att sminka mig. Eller ja, använda mascara till vardags och kanske kajal och ett läppglans när det var “disco”. Jag minns själv att jag längtade efter att få sminka mig som de vuxna kvinnorna gjorde. Har alltid varit lillgammal och väldigt mogen för min ålder. Pratade mycket med mina föräldrar och även lärare om detta, då hon hade reagerat på det. Så att det fanns en öppen kommunikation är ju super, även om jag såhär i efterhand kan tycka att jag var ung. Vissa mognar snabbare och “vill framåt” medan andra fortfarande vill leka med sina dockor och inte göra sig mer vuxen, vilket inte heller är fel. Men jag tror inte att det blir så bra att försöka tvinga sitt barn till ett mer “barnsligt” stadie än vad barnet känner att det själv vill vara på, om du förstår vad jag menar. Hur som, svår fråga. Så länge man pratar med barnet om vad det är och varför hen vill göra det. Kram!

    Reply
  • Hmm svårt med att få in någon lag, för tror inte 10 åringar går in på åhlens och köper smink själv och att man där ska förbjuda dom. Däremot borde skolor kunna införa en policy eller åtminstone vissa klasser som kanske har lärare som förstår problematiken, och gör man så att ingen har det blir det ingen som känner sig utstött. Själv fick jag börja använda läppglans och måla naglarna själv när jag var 10 år. Sen började jag med kajal i femman och i sexan trixade man med brun utan sol och så vidare haha. Men just den här hetsen med att ändra sitt utseende eller dölja vissa grejer tycker jag man ska försöka skjuta på så länge som möjligt. 10 åringar behöver inte dölja sina röda kinder eller fylla i sina ögonbryn. Men i nästan slutändan hamnar det på föräldrarna och i slutändan på barnet i fråga. Och när jag tänker på smink och barn tänker jag mest på att dom har det till skolan men sen finns det ju som bilderna du visar, det här med skönhetstävlingar och deras fixeringar som jag bara tänker blunda för haha.

    Reply
  • Jag hade började få finnar när jag var runt tio. Då fick jag låna mammas coverstick att bara ha på mina finnar. När jag var elva så fick jag börja använda bareminerals foundation att använda i hela ansiktet. Jag fick själv betala sminkborstar och foundationen. Mamma sa: om du ska ha något smink så får det vara från bareminerals. När jag började använda foundation så började jag även använda en concealer som var speciellt anpassad för finnar. Jag kände inte att jag var ful, jag tyckte bara att det var kul att få använda smink och täcka mina finnar. Andra tjejer hade ögonskugga och allt i skolan och jag tyckte att de såg ut som clowner;)

    Reply
  • Att skambeläggs flickor (oftast) för att bära smink tycker jag är skandalöst!
    Genom att säga till barn att “du är för ung”, “du är inte redo än för att sminka dig” menar egentligen på att “du är för ung för att sexualiseras/ tänka på ditt utseende än… men vänta tills du är 15 – då får du använda smink så att killar tycker att du är sexig”.

    Vi matar våra flickor med budskapet att smink är ett medel för att sexualiseras som en kvinna. Problemet är istället ATT en kvinna som bär smink sexualiseras. Vi matas av en bilder där vi lär oss att en kvinna som bär smink gör sig till ett sexuellt objekt. Så fort hon bär smink så har vi lärt våra pojkar att se på henne med andra ögon.

    Kvinnliga intressen ses oftast ned på. Man värderar det mindre – just för att det är kvinnliga. Exempelvis : Att rida är gulligt. Att köra motorcykel är ballt och modigt. Trots att ridningen är en farligare sport.

    Istället tycker jag att det är viktigt att vi uppmuntrar flickor att vara starka! Gillar du smink så ska du inte känna skam för att din omvärld (hela vårt samhälle) sexualiserar dig. Det är inte sminket det är fel på – det är människorna som tittar på sminket.

    Att låta barn få använda smink är därmed ett feministiskt ställningstagande där man sätter sig emot att smink är en sämre hobby (bara för att den är kvinnlig och “fåfäng” och man sätter sig emot att smink SKA ses som en sexualiserande handling. Det är den som tittar på sminket som sexualiserar sminkningen – inte den som bär det!

    Det viktiga här är att låta flickor använda smink för sin egen vilja och inte för vetskapen att de ses som en sexuell varelse av pojkar. Därför anser jag att vi ska avdramatisera hela “smink-grejen”. Inte säga “du är för ung” för i och med det säger man till barnen att “när du är äldre får du sexualiseras”. Nej! hon äger sin egen kropp och ska inte ens behöva känna sig sexualiserad om hon vill uttrycka sig estetiska med smink – även vid en ung ålder!

    Ställningstagandet “du är för ung” gör mig därför galen!

    Reply
  • Jag måste tillägga en sak:

    På grund av detta är det viktigt att vi pratar med våra barn om VARFÖR de vill bära smink. Om vi vet detta kan vi ta ett ställningstagande i frågan och samtala med barnen.

    Alla vuxna vet inte alltid bäst. Många vuxna missar att se frågan i ett större perspektiv än detta perspektiv: “när jag var liten fick jag bara ha mascara på mig så jag tänker göra detsamma mot mina barn”… *. Om man tänker på detta sätt så förhindrar man förändring i samhället.

    Frågan är så himla mycket större och handlar om hur vi ska förbättra vår framtid – dvs våra barn. Låt dom inte skämmas för att bära smink. Låt dom inte skämas för att ha en typiskt kvinnligt intresse. Låt dom heller inte ogilla sitt utseende utan smink! Ta reda på ROTEN till varför barnet vill bära smink.

    Reply
  • Till stor del tror jag att föräldrar vill att sina barn ska vara sig själva och vara barn så länge som möjligt.
    Sen handlar det väldigt mycket om grupptryck. En flicka börjar sminka sig och då blir det mer och mer att fler flickor börjar för att just passa in. I alla fall var det så under min uppväxt.

    Reply
  • Mina föräldrar okejade att jag hade mascara vid finare tillfällen, på skoldiscon och högtider etc, vid 11-12 när jag började tycka att det var kul med smink, men godkände inte vardagssmink fören 13. Jag tyckte att det var en ganska lagom ålder för att sminka sig till vardags (sen om det innebär full contouring, läppstift & ögonmake kanske man ska börja fundera på begränsande åtgärder, men vill dom ha mascara & läppglans, så kör på bara).

    Sen är det klart att vill ungarna leka med ögonskugga för att man håller på att klä ut sig & det är en del av leken så är det helt ok när som helst, det är det rutinmässiga sminkandet som jag tycker är “farligt” eller vad man ska säga.

    Reply
  • In faculty I’ve made a mini-research on beauty pageant for children. Most of the little girls end up traumatized. So I think that it’s ok to let your kid experience with life, if you watch over him or her, but it’s not ok to make him/her do something against their wish. Again, at age 3 a little girl can’t decide on her life and make her look like a 16 years old just because media tell that this is the supreme beauty… it’s not good for her future self. Those girl will learn that love can be earned playing a role. I am loved because I’m preatty not for who I realy am. I think it’s all about balance. And again, before you have a child, you must first fix your traumas and problems, so in this way you won’t put on your kids shoulders your own fears and shortcomings. (I wish I could explain this much better but It’s quite hard for me to have a logic in what I say when I speak in English)

    Reply
  • La barn være barn 🙂 Jeg begynte med sminke som 12-åring, og jeg fikk dårligere selvtillit av det. De gangene jeg ikke hadde sminke på meg fikk jeg kommentarer som “så rar du ser ut”, “oj, øynene dine er egentlig ganske små” etc. Det gjorde at jeg ikke kunne gå hjemmefra uten sminke. Jeg prøvde hele tiden å se “perfekt” ut. Helt frem til jeg ble ca 2o år. Da orket jeg ikke stå opp en time tidligere for å sminke meg. Som voksen uten sminke fikk jeg helt andre reaksjoner, “du er jo naturlig vakker du” “så pen hud du har”, “du trenger jo ikke sminke deg”etc. Nå har jeg blitt enda litt eldre, og liker å legge en base + fixe øyenbrynene. Hvis jeg skal noe spesielt så liker jeg å leke meg mer med sminken. Men la barn få være barn. La de få vokse seg selvsikker i egen hud 🙂

    Reply
  • Om en säger att smink borde förbjudas bland barn eftersom de inte borde pressas in i skönhetsideal och andra mallar… då säger en ju att smink används främst för att pressa in i skönhetsideal och andra mallar. Och jag hoppas ju att många där ute INTE använder make up av den anledningen! Du t.ex. Linda – jag ser din sida som något konstnärligt, kreativt, som snarare utmanar än anpassar sig till normer och ideal… Och DET är ju något vi vill att våra barn ska få och våga och kunna, eller hur?

    Min 11-åring fastnade framför youtube-videos för ett tag sedan och älskar nu att leka med smink vid sitt skrivbord. Än så länge använder hon bara make hemma (och just på detta lekfulla, kreativa sätt) och vill snarare inte visa sig ut MED smink än inte visa sig utan. Om jag började förbjuda henne att använda sin make skulle det kännas som att jag sa “Du försöker ju bara bli snyggare, sluta”, vilket vore både nedvärderande och begränsande.

    Håller alltså med Sofie ovan, på min pragmatiska nivå.

    (skönhetstävlingar för barn är så klart en helt annan femma, som ju faktiskt inte har främst med sminket att göra)

    Reply
  • Jag kommer ihag att min mamma var emot smink i tidig alder och jag fick inte sminka mig forrens jag gick i 7:an, aven fast jag ville sminka mig i yngre alder. Nu nar jag tittar tillbaka pa hur min mamma tankte as forstar jag henne. Jag ar idag make-up artsit sen manga ar tillbaka men sminkar mig inte speciellt mycket och ar glad over min mammas beslut. En tanke som kom upp var att skolorna kanske borde satta grans? Ungefar som skoluniform… I don´t know. Var barn medans man kan!

    Reply
  • Jag jobbar på en skola och tycker att det borde vara som hos oss att barnen inte får ha smink på sig i skolan upp till en viss ålder. Sen om man vill leka med smink hemma kanske man kan få göra det, men helst begränsat. Det är ju upp till varje familj att bestämma men kanske läppglans, ögonskugga och mascara är nog att leka med hemma?

    Reply
  • Detta är en fråga som jag verkligen bryr mig om. Och redan nu när jag tänker på vad jag ska skriva börjar tårana stiga…
    Jag har alltid gillat att “fixa mig”, klä ut mig, ha på mig fina kläder osv. Jag älskade att använda det där dåliga leksaks sminket som vi alla har använt. När det var disco (när jag gick i förskoleklass – 6an) bad jag alltid min storasyster att sminka mig, locka mitt hår osv osv. Och redan i 3an (alltså när jag var 9år och nu är jag 16år) började jag sminka mig till skolan (jag vet hur era reaktioner är nu.. Säkert många som tänker “hur kunde denna persons föräldrar tillåta det? Hon var ju bara ett barn” och blah blah blah… Kommer även ytterligare reaktioner/åsikter). Jag gjorde inte sånadär “galna” sminkningar med blå och rosa ögonskugga. Det var bruna och bronziga ögonskuggor osv. Men detta fick dock konsekvenser. Tjejer i klassen över mig kommentreade flera gånger hur jag såg ut och majoriteten av killarna i klassen kallade mig för massa saker. Blandannat fjortis, wannabee, visst detta var kanske inga farliga ord men det kändes i mitt 9 åriga hjärta. Jag gjorde bara något som jag ville göra och det gillades inte. Allt blev även värre efter varje år och värst var det i 6an. Det var mobbning, jag hade blivit mobbad för den jag var och något jag gillade att göra och min självkänsla och självförtroende sjönk till botten.
    Mobbningen hade trappats upp från typ ingenting FÖR ATT JAG BARA VILLE VISA VEM JAG VAR OCH VILLE ANVÄNDA DEN YNKA KREATIVITET JAG HAR till hataktig mobbning. Jag använde för mycket smink, klädde mig “för fint” till skolan osv osv. En kille tog stryptag, de skrattade åt mig, kallade mig för saker och allt detta att verkligen fastnat i huvudet på mig. Jag ville verkligen inte gå i min klass längre när det var dags att börja 6an, vid vissa tillfällen var även den hemska tanken att vilja dö framme… Allt detta bara för att jag ville sminka mig… Seriöst?

    När jag sedan övergick till högstadiet (då vi alla i klassen bytte till en ny skola eftersom den skolan jag gick på bara hade upp till 6an), jag fick fortfarande höra att jag var en fjortis osv osv men allt hade lugnat ner sig riktigt mycket. Jag fick även som en ny “livsgnista”, vet inte varför, it just happened! I 8an nämnde alla tjejerna i min klass att de inte förstår varför väldigt många tjejer i dåvarande 4an sminkar dig “de ska ju vara barn så länge som möjligt och blah blah blah” och varje gång jag hör det vill jag typ bara skrika “MEN VAR FÖR I HELVETE SKA NI BRY ER VAD ANDRA GÖR? JAG BÖRJADE SMINKA MIG I 3AN OCH FICK ETT HELVETE SÅ SNÄLLA SLUTA LÄGGA ER I ANDRAS LIV!” eller något liknande. Jag känner nämligen såhär:
    – Man får väl göra vad fan man vill!
    – Ingen. Alltså absolut INGEN ska säga något om hur du ser ut eller väljer att göra med ditt face tex.
    – Enligt mig finns det inga regler eller lagar ang smink. Man får använda smink oavsett ålder och kön!

    Känns som att detta blev rätt “lulligt” men men! Haha! Hoppas ni förstår vad jag menar iallafall!

    Reply
  • Jag håller med dig till 100%! Önskar att fler tänkte som du och jag. Istället blir argumenten mycket: “ja.. mascara är ok vid 12, highlighter vid 15, röda läppar vid 20”. Alltså WTF!? Vem är du att säga till i vilken ålder en flicka FÅR eller inte FÅR sminka sig. Vi matar våra flickor hela tiden med hur de ska vara och inte vara. Det ska vi sluta med tycker jag! En flicka ska inte behöva tänka på att INTE sminka sig eller INTE ta på sig dendär korta kjolen för att hon då kan bli sexualiseras av män och därmed ökar risken för att hon en dag blir våldtagen… Det är fucked up! Skambelägg inte flickan för att uttrycka sig/bära det hon vill!

    Läs GÄRNA min kommentar som är under namnet:
    Sofie – VIKTIGT STÄLLNINGSTAGANDE!

    Reply
  • I personally think anything under double digits is too young. 12 or 13, even 11 is ok to start wearing makeup and experimenting with “beauty”. But not a full face, just eyes (shadow, liner, mascara), cheeks (colour blush, not contour and highlight) and lips (tinted/sheer gloss and balm, nude and everyday lipstick). At such a young age the bone structure is still prominent and skin still relatively clear, so there’s no need for heavy base coverage and contouring. There’s also no need for elaborate and sexy eye looks either, just a shimmer on the lid, and liner & mascara to exaggerate the lashes. I think 15 and up is ok for starting with (light!) base coverage. I have a 3 year old son and I’m ok if he wants to wear makeup, but those guidelines above will apply.

    Reply
  • Hi Linda! I think it really depends on the child. Like you I would not want to hold my daughter back from developing any creative talents she would posses, however I would definitely want her to understand the difference between creativeness and trying to change or alter the way you look into something else for other reasons. I would definitely want her to enjoy her youthful skin and keep it fresh and unblemished (if at all possible) as long as possible. There is a definite beauty in the skin and youthful glow we have as children that unfortunately vanishes all too soon. I myself just started wearing makeup and am 30. Reason being is that although I don’t need to wear makeup I find it fun and an expressive outlet. I am amazed at how creative people, like you, can transform this into an art. You have inspired me for sure into realizing that makeup is fun and an artistic form of expression, not just a way to try and look like everyone else. This is a great question for sure!

    Reply
  • Jag tror det hela handlar om så mycket mer än bara smink, och att det har sina grunder i könsrollerna i dagens samhälle och den ständiga frågan om genus. Flickor får höra att dom är fina, söta, vackra osv, medans killarna är tuffa, coola, häftiga osv och media samt reklam finns ju överallt idag så då är det ju inte lätt som tjej att inte jämföra sig med modellerna på tv, i tidningarna, på internet och mobilen vilket get känslan att man inte duger som man är.
    Själv älskade jag att ha blå ögonskugga och läppglans när jag var kanske 8 år, men såg det bara som något extra. Idag är jag 15 och gillar inte ens att ha på mig mascara till fest trots att jag älskar att sminka andra.
    Det bästa är nog om man uppmuntrar andra sidor hos tjejer från tidig ålder, och att smink mest ska vara för att det är kul och utan tvång. Att sätta massa åldersgränser gör ingen nytta. Låt unga tjejer vara, men det är viktigt att ha en dialog om ämnet skönhet tror jag.

    Reply
  • Har inga barn så kan endast tala om min egen erfarenhet. Jag tror inte att självförtroendet sitter i hur gammal man är då man börjar sminka sig. Främst tjejer utsätts väldigt mycket för olika ideal. Då är det viktigt istället att man får lära sig innebörden med att sminka sig, varför vill man göra det? Och att det är inget som man måste göra. Lära sig vad självförtroende är och vad idealen i tidningarna betyder. Jag började sminka mig smått vid 10 och mer ju äldre jag blev! Dock har det aldrig varit ett hinder för mig och har aldrig känt att jag inte kan gå ut utan att fixa mig. Idag är jag 26 och har jobbat i butik hela dagen utan smink. För att jag fick lära mig just det, att tycka om mig själv som jag är!

    Reply
  • Jag ville börja sminka mig redan på mellanstadiet men mina föräldrar tillät mig inte. Jag minns att jag jättegärna vilje köpa en foundation i 4-5:an men eftersom jag inte fick köpa själv brukade vi låna av varandra i skolan, dock blev det inte så ofta. I högstadiet började jag få mycket komplex över mitt utseende så jag började sminka mig då. Men jag sminkade mig inte så mycket och vissa dagar gick jag utan. När jag började gymnasiet började jag sminka mig mer och jag sminkade mig varje dag och jag kände mig så ful utan smink. Idag går jag sista året på gymnasiet och jag sminkar mig oftast varje dag men jag kan gå utan smink utan att må dåligt som jag gjorde förut. Nu sminkar jag mig för att det är kul och för att jag vill känna mig extra fin ibland!

    Reply
  • Oh, this question is so difficult. I started to use makeup early, most because I was a ballerina and had to, but I was pretty concerned about beauty standards too. I always had dark circles, what really annoys me, and some pumps on the skin and I felt so bad about them that for years long, I never went out of home without makeup. Like, everyday I was there, wearing makeup because of what other people would think about me. For the greater good, now that I’m 20, I just wear makeup when I want to, but I have a 10 years old cousin that always have seen me doing makeup, and now she wants too. And this really makes me think a lot if I have to encourage her or not. As you said, there’s the artistic side, that for me is the more important about makeup, but with that age, 10, the artistic it’s not a thing that you thought about. With our society saying that girls should look like this or that, a 10 years old girl is just concerned about her ‘flaws’.

    Reply
  • Hejsan!

    Jag är idag 28 år och jag började intressera mig för smink när jag började i 7:an. Jag sminkade mig inte för att jag hade dåligt självförtroende, utan för att jag tyckte det var kul! Idag älskar jag smink, men ibland är det sjukt skönt att inte sminka sig 🙂

    Jag hoppas att unga tjejer idag sminkar sig för att det är roligt och inte för att försöka vara någon annan eller på grund av dåligt självförtroende. Alla är vi vackra varelser!

    Reply
  • Hej Linda 🙂 Jag var nog bland de sista att börja sminka mig i alla fall till vardags, det började jag med när jag började 9an. Tycker också det är en svår fråga men jag tycker nog inte man borde ha åldersgräns på smink, snarare kanske att föräldrarna får lära barnen som vill sminka sig vad det handlar om, att lära barnen att älska sig själva precis som de är. Om man lyckas ge barnen den inställningen tror jag inte det är så farligt att de börjar sminka sig tidigt, det är ju trots allt väldigt roligt och en egen konstform! Förresten så vill jag tillbaka till musikhjälpen haha, saknar så mycket, kramisar <3

    Reply
  • Hej Linda , väldigt sen kommentar , men hoppas de inte gör något. Jag började sminka mig när jag var 13 , och det var bara med mascara, och det var nog det enda ja använde i högstadiet och under den tiden hade jag rätt mycket akne och mådde dåligt över det men ja hade nog aldrig en tanke på att ens köpa nån foundation eller puder för jag visste att min hy skulle bli värre av det då min hy var så känslig , och jag är glad att ja inte började med de då , jag kände mig inte redo för sånt men nu går ja sista året i gymnasiet , fortfarande lite problem med finnar och lite ärr från gamla finnar men de löser sig hehe det vet ja , men de är verkligen under gymnasiet jag blivit mer intresserad av smink , det första året var det mest för att täcka finnarna men nu är det jättekul med smink , är inte så jättebra men tycker verkligen om att framhäva ögonen o lägga på lite blush och mascara , så jag är väl en av de som började med smink lite sent , men jag tycker verkligen att det borde finnas en åldergräns vid 13/14 , barn försöker växa upp fööör fort nu , och barn är man inte alls länge om man jämför med hur länge man är vuxen , och jag tror verkligen att de som börjar med smink riktigt tidigt kommer ångra sig i framtiden o tänka att de önskade att de inte försökte växa upp så fort och istället vara ett barn och lekt med pinnar t.ex 🙂 det är iallafall något jag har haft ångrar mig, även fast det inte var så jättetidigt så var det just att ja började använda mascara och betee mig lite mer vuxet bara för att vissa andra tjejer gjorde de , jag ville passa in och tänkte att jag hellre låtsas vara någon jag inte är än att bli mobbad , och jag vet hur de känns.Men det löste sig det och jag insåg att detta är inte jag och sen för varje år som går så hittar man sig själv mer o mer .

    Reply